Hej allihoppa!

Nu är jag hemma igen efter några timmar inne i stan.

Oprerationen gick bra,   

Fick positiva besked, och det är att det inte fanns något farligt i märket.

Så det var skönt att få höra det redan nu.

Dock skulle han ändå skicka in det på koll, för det kan ha vart ett dumt märke som han tog bort, ett märke som kunde ha blivit farligt om man inte tagit bort det.

Men så nu vet ni alla, jag överlevde.

Sprutorna var obehagliga, men jag märkte inte ens att han hade börjat skära i mig.

Heheh!

Sedan åt jag och mamma middag på fältöversten.

Så nu blir det men massa plugg inför i morgon.

Skriver senare.

Sitter förhoppningsvis i väntrummet just nu och väntar på att få komma in och få allt över stökat.

Mamma är med mig, så lite tryggt känns det.

Men självklart är nervositeten på högsta nivån.

Men jag skriver förhoppningsvis när jag kommer hem.

Nu är det två timmar kvar tills dem börjar skära i mig..

Åhh jag hatar tanken.

Grejjen är juh den att jag blir juh bedövd + att jag har gjort detta tidigare.

Men bara tanken på att dem ska köra in sprutor och skära i min rygg, får mig att bli illamåeende.

Och jag är en sån person att när jag får smärtstillande, och den börjar verka så börjar jag skaka och får svårt att andas för att jag koncentrerar mig på att spänna mig för att inte känna smärtan.

Sist jag opererade mig så var det munnen, och jag har nog aldrig vart så nervös som då. Jag skakade, svettades, och tårarna bara rann.

Det var riktigt obehagligt.

Men jag får hoppas på att allt går bra ikväll.

Jag är sjukt nervör inför lördag asså, det är helt otroligt.

Jag ska nämligen träffa P och A, men som tur är så har jag världens bästa pojkvän som följer med.

Allting har vart så knas på senaste, och väldigt jobbigt.

Har vart så otroligt mycket tankar kring allt, men jag har smsat ganska mycket med A, och hon verkar ändå som en vettig person.

Hon reflekterar till sig själv och så, och det gillar jag.

Och så skrev hon även att hon tycker jag ska ge P en sista chans, och efter jag träffat honom bestämma framtiden. Och han kan inget annat än att acceptera det. Så det känns skönt att hon ändå förstår mig oxå.

Även fast hon bara hört vad han har sagt osv.

Men i alla fall, nervositeten är på max och jag hoppas jag klarar av att göra detta på lördag.

Jag kan juh alltid dra mig ur.

Dem måste ändå förstå.

God morgon sötnosar!

Hoppas ni har sovit gott.

Idag är det verkligen skönt väder ute, solen lyser lite grann, och det är lagom varmt. Så det är underbart!   

I skolan just nu är det mycket prat om folk som ska byta skola och oron om att våran skola ska läggas ner är på högsta nivå. Så det är lite små jobbigt...

Idag ska jag "opereras" så är sjukt nervös.

Läkarhuset klockan 17.30

Så då kommer det bli ett tidsinställt inlägg.

Så får jag se ifall jag skriver något när jag kommer hem. Bror lite på hur jag mår och så.

Skriver snart igen..